Bild från fotoakuten.se
Idag har jag träffat läkaren igen. Efter ännu en helt sömnlös natt kändes det som att det var dags. De pratar om utmattning, depression och vidare om B12-bristen. Nu har jag fått sömntabletter utskrivna så att jag åtminstone ska få sova ett par nätter i följd, sedan tillbaka igen för vidare bedömning av mitt tillstånd. Det känns helt surrealistiskt att det här handlar om mig, någon annan ja, men inte mig. Men nu är jag där. Man kan ju alltid hoppas på mirakel, att jag mår helt annorlunda bara på ett par dagar men just nu känns det som ett enda mörker.
1 kommentar:
Å kramar på dig Sara-Lena! Jag tänkte på dig igår när du skrev på facebook att du inte kunde sova.
Jag har varit in i väggar och tillbaka och det behöver inte bli horribelt om man söker hjälp och det gör du ju! Fortsätt ta hjälp! Och några nätters sömn kan faktiskt göra hela skillnaden. Man är inte människa utan sömn. ALLT blir helt stört.
Har du bra stöd hemma?
Skicka en kommentar