Gårdagen blev känslosam och jobbig. Fortsatt sjukskrivning hade jag räknat med eftersom jag mår som jag mår. Värken strålar och vissa dagar är det hemskt att ens kunna gå eftersom det hugger i bäckenet och bränner i benen. Armarna är domnade och när de inte är det så strålar smärtan mellan armbågen och handen, konstant. Bränner, sticker. Vad jag någonstans inte hade räknat med var att jag skulle misslyckas på de "tester" som läkaren gjorde, när man ska föra samman sina pekfingrar och nudda sin egen nästipp när man blundar. Detta klarade inte jag, vilken väl kan få vem som helst att känna hur det kryper under skinnet. Jag är livrädd men försöker att ta det minut för minut och hoppas att jag får komma till specialist så fort det bara går.