Sagt och gjort.

Jag har alltid älskat att cykla. Innan barnen kom tränade jag mycket spinning. Sen bröts min svanskota när lilla J gjorde sin dramatiska entré och jag cyklade inte på länge om man säger så. Men suget har funnits och jag kom igång så smått. Sen kom december, när jag blev sjuk och gymmet gör mig spyfärdig av hets och stress. Nu har jag tagit saken i egna händer och köpt mig en riktigt bra vanlig cykel och det är nog det bästa jag gjort på länge, friheten, luften. Jag känner mig mer hel, om än bara en stund.